Lön eller utdelning i ditt AB, så optimerar du uttagen 2026

Att äga ett aktiebolag ger dig två huvudsakliga sätt att ta ut pengar: lön eller utdelning. Vilket som passar bäst beror på din situation, och de flesta ägare tjänar på att kombinera båda. Här går vi igenom hur det fungerar 2026, vad du behöver tänka på och hur du undviker de vanligaste misstagen.

Varför spelar valet roll?

När du tar ut lön betalar bolaget arbetsgivaravgifter och du betalar inkomstskatt. Lönen är avdragsgill i bolaget, vilket sänker bolagsskatten på 20,6 %. När du tar ut utdelning beskattas den i stället som kapitalinkomst, förutsatt att du håller dig inom det så kallade gränsbeloppet enligt 3:12-reglerna. Utdelning inom gränsbeloppet beskattas med 20 % i kapitalskatt, eftersom utdelningen kvoteras till två tredjedelar och beskattas med 30 % i inkomstslaget kapital. Det är en stor skillnad mot den marginalbeskattning som gäller för höga löner.

Valet handlar alltså inte om ett antingen-eller, utan om att hitta rätt balans varje år.

Lönen sätter grunden för dina förmåner

En vanlig fråga är: kan jag inte bara ta allt som utdelning och slippa arbetsgivaravgifter? Svaret är nej, om du vill behålla socialförsäkringsskyddet. Din sjukpenninggrundande inkomst, din pensionsrätt i allmän pension och din föräldrapenning beräknas alla på din registrerade lön.

En lön ger också bolaget rätt att dra av kostnaden. Det påverkar dessutom hur stort lönebaserat utrymme du kan få i gränsbeloppet, vilket kan öppna för mer lågbeskattad utdelning. Viktigt att känna till: det är lönen du tog ut under året före beskattningsåret som räknas i den beräkningen, inte lönen du tar ut i år.

Koncept att hålla koll på:

• Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): baseras på lön, inte utdelning.
• Pensionsrätt: allmän pension tjänas in på lön upp till ett tak.
• Gränsbelopp: beräknas på grundbelopp, lönebaserat utrymme och ränta på kapitalunderlaget.

Hur statlig skatt påverkar hur hög lönen bör vara

Inkomstskatt är progressiv. Upp till en viss inkomstnivå betalar du bara kommunalskatt. Överstiger din beskattningsbara inkomst 643 000 kr (skiktgräns efter grundavdrag 2026) tillkommer statlig inkomstskatt på 20 procent ovanpå kommunalskatten. Räknat före grundavdrag motsvarar det en brytpunkt på 660 400 kr för dig som inte fyllt 66 år, och 760 500 kr om du fyllt 66 år.

Därför är en vanlig strategi att hålla lönen under brytpunkten och i stället ta ut eventuellt överskott som utdelning inom gränsbeloppet. Utdelning inom gränsbeloppet beskattas med 20 %, vilket i många fall är lägre än kombinationen av kommunalskatt och statlig skatt på en hög lön.

Så beräknas gränsbeloppet 2026

Från och med beskattningsåret 2026 finns inte längre förenklingsregeln, huvudregeln, löneuttagskravet eller fyraprocentsspärren, och sparat utdelningsutrymme räknas inte längre upp med ränta.

Årets gränsbelopp byggs nu av tre delar som adderas:

1. Grundbelopp: 322 400 kr per bolag (4 gånger inkomstbasbeloppet för 2025), fördelat efter ägarandel.
2. Lönebaserat utrymme: 50 procent av ägarens andel av bolagets kontanta löneunderlag för 2025, till den del den överstiger löneavdraget 644 800 kr. Löneavdraget görs för varje ägare för sig. Det lönebaserade utrymmet är dessutom begränsat av ett tak: det får aldrig överstiga 50 gånger ägarens (eller en närståendes) egna kontanta lön från bolaget under 2025. Har du inte tagit ut kontant lön från bolaget under 2025, och ingen närstående heller, blir ditt lönebaserade utrymme 0 kr.
3. Ränta på kapitalunderlaget: 11,55 procent på omkostnadsbeloppet över 100 000 kr.

Har du ett sparat utrymme från tidigare år läggs det till årets gränsbelopp oförändrat. Det totala utrymmet du kan dela ut inom gränsbeloppet är alltså årets gränsbelopp plus eventuellt sparat utrymme.

Observera att det är lönen du tog ut under 2025 som påverkar taket för det lönebaserade utrymmet för beskattningsåret 2026. En löneökning under 2026 höjer inte utrymmet för 2026, utan påverkar först gränsbeloppet för 2027.

Ett konkret exempel: Lena driver en IT-konsultfirma i AB-form

Lena och hennes bolag är påhittade och används enbart för att illustrera beräkningarna.

Lena äger sitt AB ensam och har under 2025 tagit ut en kontant lön på 700 000 kr från bolaget. Bolaget hade inga andra anställda, så löneunderlaget för 2025 är 700 000 kr.

För beskattningsåret 2026 beräknas hennes gränsbelopp så här:

• Grundbelopp: 322 400 kr (hon äger 100 %).
• Lönebaserat utrymme: hennes andel av löneunderlaget är 700 000 kr. Efter löneavdraget på 644 800 kr återstår 55 200 kr. 50 % av det ger 27 600 kr. Taket är 50 gånger hennes egna lön 2025, alltså 50 gånger 700 000 kr, vilket är långt över 27 600 kr, så taket begränsar inte här.
• Ränta på kapitalunderlaget tillkommer om omkostnadsbeloppet överstiger 100 000 kr.

Årets gränsbelopp landar alltså minst på 322 400 + 27 600 = 350 000 kr, plus eventuell ränta på kapitalunderlaget och eventuellt sparat utrymme. Utdelning upp till det beloppet beskattas med 20 %.

Under 2026 väljer Lena att hålla lönen under brytpunkten på 660 400 kr för att undvika statlig inkomstskatt, och planerar att ta resterande vinst som utdelning inom gränsbeloppet nästkommande år.

Det du inte får missa: tidpunkter och formkrav

Utdelning från ett AB kräver ett beslut på bolagsstämman och kan bara ske när årsredovisningen är fastställd. Du kan inte bara föra över pengar från bolagskontot till ditt privata konto och kalla det utdelning i efterhand. Det finns formkrav att följa, annars riskerar uttaget att omklassificeras av Skatteverket.

Praktiska punkter att komma ihåg:

1. Beslut om utdelning fattas normalt på ordinarie bolagsstämma, vanligtvis i april till juni för bolag med kalenderår som räkenskapsår.
2. Utdelningen deklareras i din privata inkomstdeklaration på blankett K10.
3. K10 ska lämnas in varje år du äger kvalificerade andelar, även om du inte tar ut någon utdelning, för att sparat utrymme ska föras vidare korrekt.
4. Lön ska vara rimlig och marknadsmässig. Alltför låg lön i kombination med hög utdelning kan ifrågasättas.

För en genomgång av hur deklarationen för bolaget hänger ihop med detta, se inkomstdeklaration 2 för aktiebolag: så gör du det rätt.

Vanliga misstag att undvika

• Att inte ta ut någon lön alls: Utan registrerad lön bygger du inget socialförsäkringsskydd, och utan kontant lön 2025 får du heller inget lönebaserat utrymme i gränsbeloppet för 2026.
• Att missa K10: Glömmer du blanketten ett år riskerar du att förlora möjligheten att spara utrymmet vidare till nästa år.
• Att ta ut mer utdelning än gränsbeloppet: Överskjutande utdelning beskattas som tjänsteinkomst, inte kapital. Det kan bli dyrt.
• Att planera för sent: Lönen för 2025 sätter redan ramarna för gränsbeloppet 2026. Lön och utdelning behöver planeras löpande under hela året.
• Att glömma bolagsskatten: Vinsten i bolaget beskattas med 20,6 % innan du kan dela ut den. Räkna alltid på nettovinsten efter bolagsskatt.

Vill du också se över hur periodiseringsfonder kan sänka skatten i bolaget och ge dig mer att dela ut längre fram, finns en genomgång i periodiseringsfond i aktiebolag: skjut upp skatten lagligt och bygg en buffert.

Sammanfattning

Valet mellan lön och utdelning handlar i praktiken om att kombinera de två på ett sätt som minimerar den totala skatten och bevarar ditt socialförsäkringsskydd. Som tumregel: ta ut tillräcklig lön för att täcka dina levnadskostnader och bygga pensionsrätt, håll den under brytpunkten för statlig skatt på 660 400 kr (2026, under 66 år), och ta resterande vinst som utdelning inom gränsbeloppet till 20 % kapitalskatt. Kom ihåg att det är lönen du tog ut året före som påverkar det lönebaserade utrymmet, så planering behöver ske löpande. Rätt upplägg är unikt för varje bolag och situation. Hör gärna av dig om du vill gå igenom just din situation.

Detta inlägg innehåller allmän information och är inte individuell skatterådgivning. Regler och belopp kan förändras. Rådgör med en redovisningskonsult för råd anpassade till din specifika situation.